2001-08-01
Hej !!!
Jag har flera olika frågor varav några som jag fått svar på via er sajt "Fråga prästen" men några återstår.
Om jag som Lutheran gifter mig med en katolsk kvinna har jag förstått att katolska kyrkan kan viga oss två, hon måste dock lova att uppfostra våra eventuella barn i den katolska tron, är detta korrekt ? Vad händer om hon lovar det och vi ändock senare väljer att barnen uppfostras i Luthersk eller allmän kristen tro?
Om en katolik väljer att gifta sig i Svenska kyrkan (Lutheranska); vilka konsekvenser får det för henne som katolik?
Kan vi som ett par, ogifta eller gifta, till fullo deltaga i endera våra kyrkors gudstjänster, jag har förstått att jag som icke katolik ex. får ta kommunion om jag vid denna (med höger hand på vänster axel) markerar att jag ej är katolik?
Kan hon som katolik deltaga i nattvarden i Svenska kyrkan?
(jag förstår om ni ej vill uttala er för Svenska kyrkan, men vad säger er erfarenhet)?
Av de kristna icke-katolska rörelserna, vilken anser ni ligger närmast den katolska i tro och tradition ? Var på en sådan skala befinner sig den Lutheranska tron?
Med vänlig hälsning
Sven
Bäste Sven!
Du skrev:
Katolska Kyrkan erkänner att äktenskap mellan en man som är döpt och en kvinna som är döpt är ett sakrament. Detta medför att vi betraktar äktenskap mellan två döpta protestanter som ett sakrament oberoende av vilken vigningsceremoni de har genomgått (även om den är borgerlig, bara de utan tvång lovar trohet för livet, är villiga att få barn etc.
En katolska kristen är dock förpliktad att gifta sig enligt Katolska Kyrkans ordning, d.v.s. den katolske prästen eller diakonen skall bevittna utväxlingen av löftena. Om både parter är katoliker så firas oftast "brudmässa" och båda mottager den Heliga Kommunionen, men den saken har inte med äktenskapets giltighet att göra.
En katolik som gifter sig med en icke-katolik, döpt eller odöpt kan dispenseras från plikten att gifta enligt Katolska Kyrkans ordning, d.v.s. inför den katolske prästen eller diakonen. Det skall finnas allvarliga skäl till en sådan dispens, men erhåller man dispens så är ett sådant äktenskap fullt giltig. Om det är frågan om äktenskap mellan en döpt katolik och en person som är odöpt, så är den giltig, men icke-sakramental.
I nuläget kräver inte Katolska Kyrkan något skriftligt löfte om att barnen skall uppfostras enligt den katolska tron. Hon upplyser om att den katolska parten är förpliktad att verka för detta och att den icke-katolska parten måste bekräfta att han eller hon förstår vad den katolska partens tro förpliktar honom eller henne till. Vidare är det nödvändigt att båda parter är villiga att ta emot barn (få barn) för att det tilltänkta äktenskapet skall bli giltigt överhuvudtaget.
Du skrev:
äktenskap mellan en katolik och en protestant sker alltid med dispens, men inte alltid med dispens från att gifta sig enligt Katolska Kyrkans ordning. OM EN KATOLIK INGåR I äKTENSKAP I EN ANNAN ORDNING UTAN DISPENS, BETRAKTAS ETT SåDANT äKTENSKAP SOM OGILTIGT, D.V.S. KATOLIKEN BETRAKTAS SOM OGIFT OCH SåLEDES FRI ATT INGå I ETT "NYTT" äKTENSKAP. Varför det då? Jo, därför att Katolska Kyrkans lag (den kanoniska lagen) kräver detta. Kravet är visserligen av disciplinär art, MEN DET MEDFöR ATT DEN KATOLSKA PARTEN INTE LäNGRE FåR MOTTAGA DEN HELIGA KOMMUNIONEN. Gör han eller hon det ändå, trotsar han eller hon Kyrkans lag (läs disciplin) medvetet, begår han (ytterligare) en svår synd. Detta låter hårt, men man måste komma ihåg att Katolska Kyrkan anser att äktenskap är ett heligt förbund, ett sakrament och att den sexuella samlevnaden endast hör hemma inom detta heliga förbund. Kyrkan har makten (bindenyckeln - Matt. 16:19) som gör det möjligt att för människors frälsnings skull binda dem till en bestämd disciplin. För en katolik innebär tron lydnad. (Rom.16:26) Anledning därtill är att Kyrkan har en sådan disciplin är helt enkelt att hon hög- aktar äktenskapet och måste hinderspröva ett par som vill ingå i äktenskap, undervisa dem m.m. Om en katolik medvetet underlåter att ingå i äktenskap i enlighet med den kanoniska lagens bestämmelser måste Kyrkan utgå ifrån att vederbörande inte vill att äktenskapet skall vara giltigt (bindande), d.v.s. att vederbörande vill vara fri att gifta sig med en annan om han eller hon inte är nöjd.
Du skrev:
Tvärtom!
I Sverige har vi seden att icke-katoliker genom att lägga höger handen på vänster axel markerar att man AVSTåR FRåN att mottaga den Heliga Kommunion av respekt för Katolska Kyrkans tro och disciplin, men önskar att bli välsignade av prästen. Det finns dock några undantag. Ett exempel är följande: Du är på resande fot i ett katolsk land och har inte tillgång till den egna samfundens sakrament. Om du delar Katolska Kyrkans tro på Kristi kroppsliga närvaro i Altarets Sakrament, så kan du be prästen om tillstånd att kommunicera.
Du skrev:
Kan hon som katolik deltaga i nattvarden i Svenska kyrkan?
Nej. En katolsk kristen får inte mottaga något sakramentet från protestanterna. Katolska Kyrkan erkänner att de Ortodoxa och Orientaliska Kyrkornas Mässa är samma som Katolska Kyrkans, men inte samma som de olika protestantiska samfundens. Liksom Katolska Kyrkan lär de att (1) Kristus är kroppsligen närvarande under brödets och vinets gestalter och (2) att den Heliga Mässan är en återaktualisering av Jesu Kristi offer på Golgata på så sätt att detta enda offer frambärs inför Gud av den offrande prästen varje gång den Heliga Mässan firas.
Du skrev:
De Ortodoxa (greker, ryssar, etc.) och Orientaliska Kyrkorna (kopter, syrier, armenier etc.) ligger oss närmast.
Vill du ha min egen bedömning av hur förhållandet till de olika protestantiska samfunden kan beskrivas så skulle jag uttrycka mig så här: De flesta katolska teologer anser att Anglikanska Kyrkan står oss närmast, men detta beror i hög grad på att alla anglikanska kyrkan har bevarat en historiska succession av biskopar och den högkyrkliga rörelsen som innebar ett återgång till katolsk praxis i mångt och mycket, t.ex. bruk av sju sakrament, började 100 år tidigare hos anglikanerna än hos lutheranerna och har således påverkat hela samfundet.
Själv är jag konvertit från lutherdomen och vet att den lutherska läran om Kristi realpresens i Altarets Sakrament är mindre tvetydig än den anglikanska läran - som från början var halvkalvinistisk. Alltså står Katolska Kyrkan mycket närmare lutherdomen än t.ex. Reformerta Kyrkan eller de olika baptistiska samfunden om man ser till vad man lärde under 1500-talet. I vissa avseenden står den också närmare Katolska Kyrkan än Anglikanska Kyrkan, ty lutheraner betonar dogma mer än anglikaner.
Den ekumeniska dialogen som nu förs har börjat lämna 1500-talet. Diskussionen och överenskommelsen om "rättfärdiggörelse" mellan de flesta lutherska samfund (dock inte alla) och Katolska Kyrkan var möjligt just därför att man inriktade sig på vad lutheraner tror idag. Om jag skulle förenkla saken skulle jag vilja säga att vi är överens om att frälsning sker helt och hållet genom Guds nåd och att helgelse, inklusive att goda gärningar är en nödvändig följd av frälsande tro. Vi skulle inte ha kunnat uppnå en sådan överenskommelse (konsensus) om lutheranerna hade hållit fast med Luthers radikalaste uttalanden - t.ex. "Synda djärvt!" som har katoliker har tolkat så - "Synda på, bara du fortsätter att tro på Jesus".
Nå, ja. Katolska Kyrkans dialog med de lutherska samfunden är inte färdig. Man har ännu inte kommit överens om "mässoffret" om Kyrkans auktoritet etc.
Det finns alltså mycket att göra och samtidigt vet vi att nya problem har uppstått som man ännu inte har börjat att samtala om. För att återgå till äktenskapet, skulle jag kunna nämna frågan om en man kan gifta sig med en man och en kvinna med en kvinna eller kanske två kvinnor med en man - och detta i enlighet med kristen lära. I sådana frågor har Svenska Kyrkan en ganska lång tradition av att följa statens bestämmelser. Vad kommer Svenska Kyrkan att göra om staten godkänner nya typer av äktenskap? Vad kommer frikyrkorna att göra? Katolska Kyrkan kan inte förändra sin lära om äktenskapet. Hon kan inte bestämma sig för något nytt som går emot Jesu egen undervisning och vad Kyrkan har lärt ut genom århundradena genom påvarna och koncilierna.
Jag har skrivit ganska mycket i förhoppningen om att besvara alla dina frågor. Hoppas att inget av det ovanstående låter ovänligt! Min avsikt är endast att svara rak på sak.
Se även:
Blandäktenskap