Frimurare 3


2001-05-18

Den förra frågan och svaret i denna brevväxling finns på:
Frimurare 2

Fråga:


Hej fader och tack för svaret!

Bröder av de högre graderna än jag själv har nämnt att det finns drag av deism och gnosticismen i dessa grader, vilket tyvärr är en följd av att dessa strömmar fanns i samhället vid tiden för frimureriets utformning. Nuförtiden behandlas de just som uttryck för en tidsanda, ett historiskt fenomen. Man är tyvärr nödgad att ha dem kvar, därför att frimureriets olika grader är sammanflätade och förändringar riskerar att förstöra sammanbyggnaden. Den officiella meningen är att frimureriet inte tar ställning i någon trosinriktning, utan är ämnad att vara en sedelärande skola på allmän kristen grund, "Att rätt leva för att rätt kunna dö".

"Internationellt finns inom frimureriet ett system för ömsesidigt erkännande av nationella storloger, där man ska uppfylla vissa kriterier. Den engelska United Grand Lodge of England (UGLE) som i kraft av att vara den första nationella storlogen ställde upp dessa krav för godkännande. Alla som erkända av denna loge kallas reguljära. Det finns också irreguljära nationella storloger, och här är systemet "Grand Orient" framträdande. Det är dock abslout förbjudet för frimurare i Svenska Fri Murare Orden att besöka irreguljära loger.

"Grand Orient" skapat 1773 i Frankrike är det ledande liberala frimurarsystemet och finns i dag i flera länder.
Strax efter tillkomsten blev man republikanskt, emot konungen.
1877 beslutade man att inte åkalla Gud och att ta bort Bibeln från hedersplatsen i logen. Politik och religion är fria diskussionsämnen. Allt detta strider mot "Andersons Constitutions" och frimurerisk regularitet.
Systemet står därför i opposition till UGLE. Sekularisering är ett uttalat mål för systemet. Dess antiklerikalism är inte bara ett påhitt: när påven besökte Frankrike 1996 demonstrerade ämbetsmännen i "Grand Orient"s franska nationella storlogen mot hans person. För detta system verkar den påvliga kritiken vara helt befogad.
Det är däremot beklagligt att alla frimurarsystem dragits över en kam."

Med vänliga hälsningar

Bengt, KKK-läsare

Vi har utelämnat vissa partier av texten och har då indikerat detta med (...)

Svar

Bäste Bengt

Frimurarna har efter Vaticanum II sökt kontakt med katolska kyrkan, också i Sverige. Både Troskongregationen och framför allt den tyska biskopskonferensen har på 1980-talet gjort grundliga undersökningar om det numera finns möjligheter för frimurare att samtidigt vara katoliker. Man har kommit fram till att detta inte är möjligt: därför att frimurarna principiellt är relativistiska, de är till sin natur en modernare upplaga av gnostiker, de är arvtagare och bekännare av ett slags upplysningsteologi och -filosofi, som inte går ihop med den katolska tron - och blotta tanken på att man som katolik skulle kunna vara med i ett sällskap, dit man träder in både bokstavligt och i överförd bemärkelse med förbundna ögon är omöjlig: den kristna tron är principiellt just offentlig; detsamma gäller för gudstjänsten; man kan inte bilda en esoterisk gemenskap, "Ecclesiola", inom den stora gemenskapen och ändå avskild från den, dit bara de utvalda skulle få tillträde och som menar sig ha fått en särskild, hemlig tradition som dessa utvalda får del av; en "hemlig lära", som skulle innebära ett slags "högre stadium" av den kristna tron - det är exakt vad gnostikerna menade - och man kan inte fira ett slags esoteriska kvasi-sakrament och samtidigt vara katolik. För mig obegripligt är det hur någon som säger sig vara katolik kan ta frimurarna som andliga ledare och handledare, när man har tillgång till vår egen överväldigande rika andliga och mystiska tradition, som just inte är esoterisk och gnostisk.

Angående gnosticismen, se vidare dessa artiklar:

Gnosticism en översättning av en artikel från Nätuppslagsverket "The Catholic Encyklopedia"

"För dig utgjutet" - Kristendomen och gnosticismen Avgörande skillnader i tron på Kristus mellan Katolska kyrkan och gnostikerna. Katolskt Magasin nr 2 2001

Team fråga prästen!