Får man enligt Islam skada eller döda någon människa eller sig själv?


12 mars 2005

Fråga

Jag har ingen fråga men jag vill bara säga att det ni säger om att många muslimer utför bombattentat od. (>>>*) stämmer till viss del man man blir knappast belönad för det i och med att det är FöRBJUDET(!!!) att döda eller ta självmord!! att det stämmer till viss del har med att göra att visst finns det människor som gör sånt men då är dom inte mmuslimer, iaf inte längre om man utför en sådan handling. För då har man brutigt mot dem största och viktigaste regeln inom Islam att man inte ska skada/döda någon människa inte heller sig själv!!!!

M.V.H Maria, och stolt Muslim!!


Svar

Hej

Varifrån får du fram att Islams största regel är att man inte ska skada/döda någon människa inte heller sig själv?

Det som står i Koranen tycker jag inte verkar stämma med det. Och samma sak, menar jag, gäller det som Muhammeds efterföljare skrivit ned av vad han sagt och gjort samt det som senare skrivits ned om dessa efterföljare (i Hadith).



Koranen


Här har du några olika texter från vad Hadith berättar om vad Muhammed sagt och gjort vad gäller våld och dödande av människor. Därefter kommer texter om Muhammeds första efterföljare:


Hadith

Ibn Haban berättar i sin Sahih vol.14 s. 529: Muhammed sade: ”Jag svär vid honom som har min själ i sina händer. Jag blev sänd till dig med ingenting annat än massaker.”

I sin Musnad (vol 2, sid 50) berättar Imam Ahmed genom Ibn Omar: ”Profeten sade: ’Jag blev sänd genom svärdet att ta itu med domens dag och mitt livsuppehälle finns i skuggan av mitt spjut och hos dem som inte lyder mig finns förödmjukelse och underkastelse.'”

Omar Ibn al_Kkatab sade: ”Jag hörde Allahs profet säga: 'Jag vill kasta ut judarna och de kristna från halvön, och jag vill inte lämna kvar någon annan än muslimer på den.'” (Sunan Abu Dawud, vol.2, nr 28 från Muhaddith program). (www.muhaddith.org)

Ibn Ishaq och al-Waqidi rapporterar, att Profeten morgonen efter mordet (på Kab Ibn al'Ashraf) sade: ”Döda alla judar ni kan lägga händerna på.” (El beddayah wa alnihaya – Ibn Katheer – vol 4 – i kapitlet om att döda Ka'ab bin al'Ashraf).

1. Muhammeds handlingar

Ibn Ishak sade: ”Sändebudet sade: 'Döda alla judar som kommer i er makt.' Därpå hoppade Muhayyisa b. Masud på Ibn Sunayuna, en judisk handelsman, med vilken de hade sociala och handelsmässiga relationer, och dödade honom. Huwayyisa var inte muslim på den tiden, även om han var den äldre brodern. När Muhayyisa dödade honom, började Huwayyisa slå honom och sade: 'Du, Guds fiende, dödade du honom, när mycket av det feta i din buk kommer från hans välstånd?' Muhayyisa svarade: 'Hade den som befallde mig att döda honom befallt mig att döda dig skulle du ha fått huvudet avhugget.'” (El badyah wa alnihaya – Ibn Kather – vol 4 – i kapitlet om att döda Ka'ab bin al'Ashraf).

2. Umayrs expedition att döda Abu Afak

Muhammed dödade en gång en man som hette al-Harith b. Suwayd. När Abu Afak skrev en dikt med invändningar mot mordet, sade Muhammed: ”Vem vill gripa sig an denna lymmel åt mig?” Därpå gick Salim b. Umayr, bror till B. Amr b. Auf, en av ”gråtarna”, fram och dödade honom. (Ibn Hisham – Dar el jeel Beirut –1411 – vol 6 – Umayrs expedition att döda Abu Afak).

3. Umayrs resa för att döda Asma D. Marwan.

Efter det att Abu Afak blivit mördad skrev Asma en dikt, där hon klandrade islam och dess anhängare för att döda sina motståndare. När Muhammed hörde, vad hon hade sagt, sade han: ”Vem vill befria mig från Marwans dotter?” Ummayr b. Adiy al-Khatmi, som var med honom, hörde honom och just samma natt gick han till hennes hus och dödade henne. På morgonen kom han till Sändebudet och berättade för honom vad han hade gjort och han (Muhammed) sade: ”Du har hjälpt Gud och hans Sändebud, o, Ymayr!”
När han frågade, om han skulle vara tvungen att uthärda någon ond konsekvens, sade aposteln: ”Två getter skulle inte smälla ihop sina huvuden för hennes skull”, så Umayr gick tillbaka till sitt folk. Nu fanns det en stort oväsen hos B. Khatma denna dag om händelsen med flickan Marwan. Hon hade fem söner, och när Umayr gick till dem från Sändebudet sade han: "Jag har dödat flickan Marwan, o, Khatmas söner. Härda ut med mig om ni kan; Håll mig inte i väntan.” Detta var den första dag islam blev mäktig hos B. Khatma. Dagen efter det att flickan Marwan hade dödats blev B. Khatmas män muslimer, eftersom de såg islams makt.” (Ibn Katheer el bedayah wa alnehaya - vol 5 – omnämnt år 11 av hijrah (hijrah=Muhammads immigration från Mekka till Medina. Den Islamiska tideräkningen började det året) även funnen i - Ibn Hisham - dar al jeel Beirut - vol 6 Umayr B. Adiyys resa för att döda Asma D. Marwan).

4 Dödandet av en slavkvinna

En blind man hade en slav, som hade tagit en älskarinna, modern till hans barn, som brukade skymfa Profeten och ringakta honom. Han förbjöd henne, men hon slutade inte. En natt började hon förtala Profeten och skymfa honom. Så han tog en dolk, placerade den på hennes buk, tryckte den och dödade henne. Ett barn, som kom mellan hennes ben, smutsades ner av blodet som fanns där. När morgonen kom informerades Profeten om detta. Han samlade folket och sade: ”Jag uppmanar enträget vid Allah den man som har utfört denna handling och jag uppmanar honom genom min rätt till honom att han bör stå upp.” Mannen stod upp. Han satt framför Profeten och sade: ”Allahs apostel” Jag är hennes husbonde; hon brukade skymfa dig och ringakta dig. Jag förbjöd henne, men hon slutade inte, och jag tillrättavisade henne, men hon övergav inte sin sed. Jag hade två söner lika pärlor från henne, och hon var min vän. Förra natten började hon skymfa och ringakta dig. Så jag tog en dolk, placerade den på hennes buk och tryckte den, tills jag dödade henne.” Därpå sade Profeten: ”O, var vittne, ingen vedergällning skall betalas för hennes blod.” (Naylu Al'wtar - Al-Shawkani - Al muneeriah pulishing - Cairo -Vol 7 - Bok om drickande - Kapitel om att döda någon som förkunnade en varning till Profeten - även i sunan Abi Daowd - Markaz Al'bhath wa aldersat althkafiah - vol 2 - kapitel om dom över någon som svor till Profeten).

5. Amr B. Umayyas expedition

En gång sände Muhammed en av sina följeslagare som hette ’Amr för att mörda Muhammeds fiende Abu Sufyan. Emellertid misslyckade lönnmordsförsöket. När han återvände hem, mötte han en enögd herde. Herden och den muslimske mannen identifierade båda sig själva som medlemmar av samma arabiska klan. Innan herden gick för att sova sade han, att han aldrig skulle bli muslim. Umayya väntade på att herden skulle somna och därefter: så snart som beduinen sov och snarkade, steg jag upp och dödade honom på ett mer fruktansvärt sätt än någon människa hade dödats.” Umayya återvände och talade med Muhammed. Han berättar....”Han (Muhammed) frågade mig om nyheter, och när jag talade om för honom, vad som hade hänt välsignade han mig.”

6 Umm Qirfa

Ett annat exempel på att Muhammed lönnmördade dem som kritiserade honom var, när en kvinna som hette ”Umm Qirfa” (Fatima) togs som fånge. Hon var en mycket gammal kvinna. Hon brukade göra narr av Muhammed i tal och i dikter. Zayd befallde Qays att döda Umm Qirfa, och han dödade henne grymt genom att binda fast ett rep vid vart och ett av hennes ben och vid två kameler och driva kamelerna i motsatta riktningar, till de slet sönder henne i två delar. (Al'saba – Ibn Hagar – vol 4, sid 231).

Muhammeds följeslagare

”Mina följeslagare är lika stjärnor, om du söker likna någon av dem, kommer du förvisso att bli vägledd”.

Hans följeslagare var de som blev muslimer och såg Muhammed medan han levde. Några av händelserna med följeslagare nedan skulle betraktas som krigsbrott idag.

Abu Bakr (den förste kalifen)

Att utkämpa krig som det yttersta instrumentet för att propagera för och försvara islam blev en regel för var och en som hade makt och avgörande i det islamiska samhället. Den förste kalifen, Abu Bakr, som tog ledningen efter Muhammeds död, startade till och med krig mot muslimer för att tvinga dem att betala de avgifter till honom som Muhammed brukade samla in till sig själv (som det berättas i Koranen 9:103).

Omar ibn al-Khatab (den andre kalifen)

Abd Allah ibn Sa'ed (Omr ibn al-Khatabs tjänare) sade: ”Arabiska kristna är inte kristna, jag lämnar dem inte förrän de blir kristna, eller så skär jag av deras halsar.” (Kanzu 'umal – al mutka al hindi – vol 4, nr 11770).

Khalid ibn al-Walid (Allahs oskyddade svärd)

Brev från Khalid al-Walid till folket i Madain:
”Från Khaled ibn al-Walid till Marazebah folket från Faris (persiskt folk): fred vare med dem som följer vägledningen. Prisa Gud att era tjänare lämnade er och att ni förlorade er egendom och har blivit försvagade. Var och en som bad vår bön och accepterade vår plats för bön mot öst (Qiblah) och åt vårt offer skall vara en sann muslim, som har samma privilegier och förpliktelser som oss. När du tar emot mitt brev, sänd mig lösesumman för den gisslan vi håller fången och som bad om en överenskommelse, eller skall jag i Guds namn – och det finns inte någon annan gud lik honom –sända dig människor som älskar att dö liksom du älskar att leva.”

Under striden med perserna, och det var ett mycket svårt krig, sade Khaled: ”o, Allah, om du ger oss seger över dem, svär jag att jag inte skall lämna någon av dem vid liv och jag skall se till att deras floder skall flyta med deras blod. ”
När sedan Allah gav dem seger, sände Khaleb människor för att ta till fånga alla och be muslimerna att inte döda någon utom den som vägrar att underkasta sig. Sedan de hade tagit dem till fånga, fördes de (perserna) till floden och halshöggs. Muslimerna gjorde detta under tre dagar, tills de hade dödat 70.000.
(Abu Bakr – av Muhammed Rashid Rida – ”Muhaddith program” Och Bedaya wa nehaya – Ibn Katheer – med omnämnande av år 12 av Hijrah ”Muhaddith”).

Team fråga prästen!


Korancitaten är från:

Koranen i svensk översättning av Knut Bernström
Proprius förlag, Stockholm 2002.